Ventilationsoptimering i flerbostadshus - energibesparing och inomhusmiljö

Ventilationens grundprinciper

För att kunna optimera ventilationen behöver man förstå dess grundläggande funktion och betydelse.

Ventilationens syfte

Ett ventilationssystem har flera viktiga uppgifter:

• Tillföra frisk luft – Ersätta förbrukad inomhusluft med frisk utomhusluft

• Avlägsna föroreningar – Transportera bort fukt, matos, koldioxid och andra luftföroreningar

• Säkerställa luftcirkulation – Motverka stillastående luft i hela bostaden

• Bidra till termisk komfort – Hjälpa till att upprätthålla en jämn och behaglig inomhustemperatur

God ventilation är grunden för en hälsosam inomhusmiljö och kan förebygga problem som fuktskador, mögeltillväxt och hälsobesvär hos de boende.

Luftflödesbehov

Byggreglerna anger minimikrav för luftflöden i bostäder:

• Grundventilation: Minst 0,35 l/s per m² golvarea

• Forcering i kök: Minst 10 l/s (ofta högre vid matlagning)

• Forcering i badrum: Minst 10-15 l/s (ofta högre vid dusch/bad)

För en typisk lägenhet på 70 m² innebär detta ett grundflöde på minst 25 l/s (ca 90 m³/h), vilket motsvarar att all luft i lägenheten byts ut ungefär varannan timme.

Ventilationsprinciper

Det finns tre grundläggande principer för ventilation:

• Självdrag (S-system) – Drivs av temperaturskillnader och vindtryck

• Mekanisk frånluft (F-system) – Fläktar suger ut luft, ny luft kommer in via ventiler

• Mekanisk till- och frånluft (FTX-system) – Både tilluft och frånluft hanteras med fläktar

Balanserad ventilation

För optimal funktion krävs att ventilationen är balanserad:

• Tilluftsflöde bör vara i balans med frånluftsflöde

• Tryckförhållanden ska vara kontrollerade

• Luften ska strömma från "rena" till "smutsiga" utrymmen (sovrum → vardagsrum → kök/badrum)

Obalans i systemet kan leda till drag, energiförluster, buller eller dålig luftkvalitet.

Olika ventilationssystem i flerbostadshus

Flerbostadshus har olika typer av ventilationssystem beroende på byggnadsår och eventuella ombyggnader.

Självdragsventilation (S-system)

Vanligt i äldre hus byggda före 1970:

Funktionsprincip:

• Drivs av temperaturskillnaden mellan inne- och uteluft

• Varm luft stiger upp genom frånluftskanaler

• Frisk luft kommer in via springventiler, otätheter eller vädring

Styrkor:

• Inga fläktar som förbrukar el

• Inget fläktbuller

• Enkel konstruktion med få komponenter som kan gå sönder

Svagheter:

• Fungerar dåligt sommartid när temperaturskillnaden är liten

• Svårt att kontrollera och reglera luftflödet

• Värmeförluster eftersom värmeåtervinning inte är möjlig

• Känsligt för väderpåverkan och vindförhållanden

Optimeringsmöjligheter:

• Installation av reglerventiler i frånluftskanaler

• Förbättrade tilluftsventiler med filter och ljuddämpning

• Installation av temperaturstyrda frånluftsfläktar (blir då F-system)

Mekanisk frånluftsventilation (F-system)

Vanligt i hus byggda 1970-1990:

Funktionsprincip:

• Frånluftsfläktar suger ut luft från kök, badrum och ibland klädkammare

• Frisk luft kommer in via tilluftsventiler i ytterväggar

• Fläktarna kan vara centrala (på vinden) eller individuella (i varje lägenhet)

Styrkor:

• Fungerar året runt oberoende av temperaturskillnader

• Relativt enkelt att reglera luftflöden

• Mindre känsligt för yttre påverkan än självdrag

Svagheter:

• Elförbrukning för fläktar

• Värmeförluster eftersom värmeåtervinning är komplicerad

• Risk för undertryck som kan ge problem med drag och radon

• Kalla tilluftsflöden kan ge dragproblem vintertid

Optimeringsmöjligheter:

• Installation av energieffektiva EC-fläktar

• Behovsstyrning av frånluftsflöden

• Installation av frånluftsvärmepump för värmeåtervinning

• Förbättrade tilluftsventiler med filter och förvärmningsmöjlighet

Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX-system)

Vanligt i nyare hus och vid större renoveringar:

Funktionsprincip:

• Både till- och frånluft hanteras med fläktar

• Värmeväxlare överför värme från frånluft till tilluft

• Filtrering av tilluften för att minska föroreningar

• Möjlighet till förvärmd tilluft vintertid

Styrkor:

• Hög energieffektivitet genom värmeåtervinning (70-90%)

• God kontroll över luftflöden och inomhusklimat

• Filtrerad tilluft ger bättre luftkvalitet

• Mindre känsligt för yttre klimatförhållanden

Svagheter:

• Högre investeringskostnad

• Kräver utrymme för ventilationsaggregat och kanaler

• Högre underhållsbehov (filterbyten, rengöring)

• Elförbrukning för två fläktsystem

Optimeringsmöjligheter:

• Behovsstyrning baserad på fukt, CO₂ eller närvaro

• Uppgradering till mer energieffektiva fläktar och värmeväxlare

• Integrering med värmesystem och övrig fastighetsstyrning

• Sommarbypas för att undvika övertemperaturer

Hybridventilation

Kombination av olika ventilationsprinciper:

Funktionsprincip:

• Utnyttjar både naturliga drivkrafter och mekanisk ventilation

• Anpassar driftläge efter behov och yttre förhållanden

• Kan kombinera självdrag med mekanisk assistans

Styrkor:

• Energieffektivare än rena F-system

• Mer robust än rena S-system

• Kan anpassas efter säsongsvariationer

Svagheter:

• Komplexare styrsystem

• Kräver noggrann injustering

• Kan vara svårare att felsöka

OVK - obligatorisk ventilationskontroll

Alla flerbostadshus måste genomgå regelbunden ventilationskontroll enligt lagen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK).

OVK-intervaller

Hur ofta OVK ska utföras beror på ventilationssystemet:

• Självdrag (S): Vart 6:e år

• Mekanisk frånluft (F): Vart 6:e år

• Mekanisk från- och tilluft (FT/FTX): Vart 3:e år

Vad ingår i en OVK?

En fullständig OVK-besiktning omfattar:

• Kontroll av att ventilationssystemet inte innehåller föroreningar

• Kontroll av att systemet i övrigt fungerar som det ska

• Kontroll av att instruktioner och skötselanvisningar finns tillgängliga

• Mätning av luftflöden

• Protokoll med eventuella anmärkningar och åtgärdsförslag

Efter OVK-besiktningen

När OVK-besiktningen är genomförd:

• Besiktningsprotokollet ska anslås i fastigheten

• Kopia ska skickas till kommunens byggnadsnämnd

• Eventuella anmärkningar ska åtgärdas

• Efter åtgärder krävs ofta en ombesiktning

Vanliga OVK-anmärkningar

De vanligaste anmärkningarna vid OVK-besiktningar är:

• Otillräckliga luftflöden i vissa utrymmen

• Igensatta frånluftsdon eller tilluftsventiler

• Bristande rengöring av kanaler och don

• Felaktigt injusterade eller skadade ventilationskomponenter

• Avsaknad av drift- och underhållsinstruktioner

Vanliga problem och brister

Ventilationssystem i flerbostadshus har ofta återkommande problemområden som kan åtgärdas.

Otillräckliga luftflöden

Problem med för låga luftflöden kan bero på:

• Igensatta ventilationsdon eller filter

• Stängda eller strypta ventiler

• Otillräcklig fläktkapacitet

• Läckage i kanalsystem

• Otäta lägenheter som ger okontrollerade luftrörelser

Åtgärder:

• Rengöring av don och byte av filter

• Kontroll och justering av ventilationsspjäll

• Översyn av fläktkapacitet och eventuell uppgradering

• Tätning av kanalsystem

• Justering av tryckförhållanden

Drag och kallras

Obehagliga luftrörelser kan orsakas av:

• Felplacerade tilluftsventiler

• Otillräcklig uppvärmning av tilluft

• Felaktig balansering mellan till- och frånluft

• Otäta fönster eller ytterväggar

Åtgärder:

• Omplacering eller byte av tilluftsventiler

• Installation av bättre tilluftsventiler med kallrasskydd

• Balansering av luftflöden

• Tätning av klimatskal

Buller från ventilationen

Störande ljud kan komma från:

• Slitna fläktlager eller remmar

• Obalanserade fläkthjul

• Resonans i kanaler eller don

• För höga lufthastigheter i kanaler eller don

Åtgärder:

• Service eller byte av fläktar

• Installation av ljuddämpare

• Minskning av lufthastigheter genom större dimensioner

• Vibrationsdämpande montering av fläktar och kanaler

Luktspridning mellan lägenheter

Oönskad luktspridning kan orsakas av:

• Obalans i ventilationssystemet som skapar bakdrag

• Otäta kanaler eller felkopplingar

• Otillräcklig frånluft i kök eller badrum

• Bristande renhet i ventilationskanaler

Åtgärder:

• Injustering av systemet för korrekt tryckbalans

• Tätning eller ombyggnad av kanalsystem

• Ökning av frånluftsflöden i utrymmen med luktkällor

• Rengöring av ventilationskanaler

Mögel och fuktproblem

Fuktrelaterade problem kan uppstå på grund av:

• Otillräcklig ventilation i våtutrymmen

• Kondensbildning i kanaler med bristfällig isolering

• Felaktiga tryckförhållanden som pressar fuktig inomhusluft ut i konstruktionen

• Bristfällig värmeåtervinning som ger kalla ytor

Åtgärder:

• Ökad ventilation i våtutrymmen

• Isolering av kanaler för att undvika kondens

• Korrigering av tryckbalans

• Åtgärder för att höja yttemperaturer

Energioptimering av befintliga system

Rätt optimering kan avsevärt minska energianvändningen utan att försämra inomhusmiljön.

Injustering av befintligt system

Korrekt injustering är ofta den mest kostnadseffektiva åtgärden:

• Systematisk genomgång av alla luftflöden

• Justering av frånluftsdon för rätt flöden

• Balansering av tilluftsventiler

• Dokumentation av inställda värden för framtida referens

Potentiell besparing: 5-15% av ventilationsrelaterad energianvändning.

Behovsstyrning

Anpassning av ventilationen efter faktiskt behov:

• Tidsstyrning – Reducerat grundflöde nattetid

• Fuktgivare – Ökad ventilation vid höga fuktnivåer (badrum, tvättstuga)

• CO₂-givare – Styrning baserat på luftkvalitet i gemensamma utrymmen

• Närvarostyrning – Ventilation anpassad efter när utrymmen används

• VAV-system (Variable Air Volume) – Kontinuerligt variabla luftflöden

Potentiell besparing: 10-30% av ventilationsrelaterad energianvändning.

Fläktoptimering

Äldre fläktar är ofta energislukare:

• Byte till moderna EC-fläktar (elektroniskt kommuterade)

• Optimering av drifttider och fläkthastigheter

• Installation av frekvensomriktare på befintliga fläktar

• Rätt dimensionering av fläktar för faktiskt behov

Potentiell besparing: 20-50% av fläktarnas elförbrukning.

Värmeåtervinning för frånluftssystem

För befintliga F-system finns möjlighet till värmeåtervinning:

• Frånluftsvärmepump – Utvinner värme ur frånluften och tillför värmesystemet eller tappvarmvattnet

• Eftermontering av värmeväxlare – I vissa fall möjligt att bygga om till FTX-system

• Regenerativa värmeväxlare – För system där konventionella värmeväxlare är svåra att installera

Potentiell besparing: 30-60% av uppvärmningsenergin som går förlorad genom ventilationen.

Kanaloptimering

Förbättringar i kanalsystemet:

• Tätning av läckande kanaler (särskilt i kalla utrymmen)

• Tilläggsisolering av kanaler i ouppvärmda utrymmen

• Rengöring för minskade tryckfall och bättre luftflöden

• Optimering av kanalstorlekar vid ombyggnad

Potentiell besparing: 5-15% av ventilationsrelaterad energianvändning.

Uppgradering och systembyten

För äldre system kan en större systemuppgradering vara motiverad.

Från självdrag till F-system

Modernisering av självdragssystem:

• Installation av frånluftsfläktar på befintliga kanaler

• Komplettering med moderna tilluftsventiler

• Bibehållen användning av befintliga vertikala kanaler

• Möjlighet till behovsstyrning av frånluft

Typisk kostnad: 15 000-25 000 kr per lägenhet
Potentiell förbättring: Säkrare funktion året runt, möjlighet till viss styrning

Från F-system till FTX-system

Mer omfattande ombyggnad:

• Installation av tilluftskanaler och -don

• Montering av ventilationsaggregat med värmeväxlare

• Anpassning av befintliga frånluftskanaler

• Komplettering med styr- och reglersystem

Typisk kostnad: 50 000-100 000 kr per lägenhet
Potentiell förbättring: 70-90% värmeåtervinning, förbättrad luftkvalitet, ökad komfort

Lägenhetsvis FTX

Alternativ när centralt FTX är svårt att installera:

• Individuella aggregat i varje lägenhet

• Mindre kanaldragningar

• Enklare installation i etapper

• Individuell styrning per lägenhet

Typisk kostnad: 30 000-60 000 kr per lägenhet
Potentiell förbättring: Liknande som centralt FTX men med mer individuell anpassning

Hybridlösningar

Innovativa lösningar för utmanande situationer:

• Kombination av befintligt system med punktvisa förbättringar

• Integration av självdrag med mekanisk assistans

• Smarta styrsystem som optimerar flera delsystem

• Balansering av tryckförhållanden i olika delar av byggnaden

Typisk kostnad: Varierar kraftigt beroende på omfattning
Potentiell förbättring: Anpassas efter fastighetens specifika förutsättningar

Styrning och reglering

Moderna styrsystem kan dramatiskt förbättra ventilationens funktion och energieffektivitet.

Centrala styrsystem

För större anläggningar med flera fläktaggregat:

• DUC (Datoriserad Undercentral) för styrning av hela fastighetens ventilation

• Integration med fastighetens övergripande styr- och övervakningssystem

• Möjlighet till fjärrövervakning och -styrning

• Automatisk optimering baserad på utomhustemperatur och andra parametrar

Zonindelning

Uppdelning i olika ventilationszoner:

• Separata inställningar för olika delar av fastigheten

• Anpassning efter olika verksamheter och användningsmönster

• Möjlighet att stänga av eller minska ventilation i outnyttjade zoner

• Balansering efter olika exponeringsbehov (solsida vs. skuggsida)

Givare och sensorer

Modern sensorteknologi möjliggör avancerad styrning:

• Temperaturgivare – För styrning och optimering av tilluftstemperatur

• Fuktgivare – För behovsstyrning i utrymmen med varierande fuktbelastning

• CO₂-givare – För luftkvalitetsstyrning i utrymmen med varierande personbelastning

• Trycksensorer – För balansering och övervakning av system

• Flödesmätare – För verifiering av korrekta luftflöden

Användarinteraktion

Balans mellan central styrning och användarinflytande:

• Individuell reglering i lägenheter (inom definierade gränser)

• Tydlig information till de boende om systemets funktion

• Återkoppling om luftkvalitet och energianvändning

• Användaranpassade kontrollytor för fastighetsskötare

Underhåll och rengöring

Regelbundet underhåll är avgörande för långsiktig funktion och energieffektivitet.

Löpande underhåll

Rutinmässigt underhåll som bör ingå i fastighetsskötseln:

• Regelbundna filterbyten (2-4 gånger per år beroende på miljö)

• Kontroll av fläktfunktion och remmars spänning

• Rengöring av till- och frånluftsdon

• Kontroll av spjällfunktioner och ställdon

• Smörjning av lager och rörliga delar enligt tillverkarens anvisningar

Periodiskt underhåll

Mer omfattande åtgärder med längre intervall:

• Rengöring av kanalsystem (vart 5-15 år beroende på system och miljö)

• Översyn av värmebatterier och värmeväxlare

• Kontroll och kalibrering av givare och styrsystem

• Injustering av luftflöden

• Täthetskontroll av kanalsystem

Rengöring av ventilationskanaler

Processen för att rengöra ventilationskanaler:

1. Inspektion – Kontroll av föroreningsgrad, ofta med kamera

2. Förberedelser – Skydd av inredning, information till boende

3. Rengöring – Mekanisk rengöring med roterande borstar eller tryckluft

4. Uppsugning – Bortförande av lösgort smuts med kraftig vakuumsug

5. Efterkontroll – Verifiering av resultat och funktionskontroll

Kostnaden för kanalrengöring ligger typiskt mellan 10 000 och 30 000 kr per trapphus, beroende på systemets omfattning och åtkomlighet.

Underhållsplan för ventilationssystem

En strukturerad underhållsplan bör innehålla:

• Dokumentation av alla komponenter med placering och beteckning

• Tydliga serviceintervall för olika komponenter

• Ansvarsfördelning mellan fastighetsskötare och specialister

• Budget för planerat underhåll

• Loggbok över genomförda åtgärder

Mätning och uppföljning

För att säkerställa att ventilationssystemet presterar som avsett krävs regelbunden uppföljning.

Nyckeltal att följa

Viktiga parametrar att mäta och följa:

• SFP-värde (Specific Fan Power) – Fläktarnas elförbrukning i relation till luftflöde (kW/(m³/s))

• Temperaturverkningsgrad – Hur effektivt värmeväxlare återvinner värme (%)

• Luftomsättning – Luftutbytesfrekvens i olika utrymmen (oms/h)

• Tryckfall – Mått på motstånd i kanalsystem (Pa)

• Inomhusluftens kvalitet – CO₂-halt, partiklar, fukt (ppm, μg/m³, %RH)

Mätmetoder

Vanliga metoder för kontroll och uppföljning:

• Luftflödesmätning – Med stos, anemometer eller spårgas

• Energimätning – Elmätare på fläktar, temperaturmätning på värmeväxlare

• Tryckmätning – Manometer för kanaltryck och tryckdifferenser

• Luftkvalitetsmätning – Fasta eller portabla mätare för olika parametrar

• Termografering – För att identifiera isolerbrister eller värmeförluster

Avvikelserapportering

System för att fånga upp och åtgärda problem:

• Rutiner för att dokumentera klagomål från boende

• Regelbundna funktionskontroller

• Automatiserade larm vid avvikelser

• Strukturerad uppföljning av identifierade problem

Kombinera ventilationsförbättringar med andra åtgärder

För maximal effekt bör ventilationsförbättringar samordnas med andra energiåtgärder.

Samordning med fönsterbyten

Fönsterbyten påverkar direkt ventilationen:

• Moderna fönster är tätare, vilket påverkar självdrag och luftbalans

• Möjlighet att integrera friskluftsventiler i nya fönster

• Beaktande av förändrade tryckförhållanden efter fönsterbyte

• Planering för eventuella ventilationsjusteringar efter fönsterbyte

Samordning med fasadrenovering

Fasadåtgärder kan kombineras med ventilationsförbättringar:

• Installation av ventilationskanaler samtidigt med fasadisolering

• Integrering av friskluftsventiler vid fasadrenovering

• Gemensam ställning och byggarbetsplats ger kostnadsbesparingar

• Möjlighet till genomtänkt placering av ventilationsdon i fasad

Samordning med värmesystemsåtgärder

Ventilation och värme bör ses som ett integrerat system:

• Balansering av värmesystem efter ventilationsförändringar

• Gemensam styrning av värme och ventilation

• Värmeåtervinning som integreras med värmesystemet

• Möjlighet till lägre framledningstemperaturer med bättre ventilationsvärmeåtervinning

Samordning med stambyte

Vid stambyten finns synergier med ventilationsförbättringar:

• Möjlighet att dra ventilationskanaler i samband med nya schakt

• Samordning av arbeten i våtutrymmen

• Gemensamma håltagningar och efterlagningar

• Effektivare projektledning och mindre störningar för de boende

Ekonomi och lönsamhetsberäkningar

För att motivera investeringar i ventilationsförbättringar behövs tydliga ekonomiska beräkningar.

Investeringskostnader

Typiska kostnadsspann för olika åtgärder:

• Injustering av befintligt system: 1 000-3 000 kr per lägenhet

• Installation av behovsstyrning: 2 000-8 000 kr per lägenhet

• Byte till energieffektiva fläktar: 3 000-10 000 kr per lägenhet

• Installation av frånluftsvärmepump: 10 000-30 000 kr per lägenhet

• Ombyggnad till FTX-system: 50 000-100 000 kr per lägenhet

Löpande kostnader och besparingar

Faktorer att inkludera i ekonomiska kalkyler:

• Minskad energikostnad för uppvärmning

• Förändrad elförbrukning för fläktar

• Underhållskostnader för nya system

• Filterbyten och service

• Förändrade kostnader för OVK-besiktningar

Återbetalningstid och LCC-analys

Fullständig ekonomisk bedömning:

• Enkel återbetalningstid – Investering delat med årlig besparing

• Livscykelkostnad (LCC) – Totalekonomisk analys över systemets livslängd

• Nuvärdesberäkning – Hänsyn till framtida energiprisökningar och kalkylränta

• Känslighetsanalys – Hur påverkas kalkylen av förändrade förutsättningar?

Typiska återbetalningstider:

• Injustering och enklare optimering: 1-3 år

• Fläktbyte och behovsstyrning: 3-7 år

• Frånluftsvärmepump: 5-10 år

• FTX-installation: 8-15 år

Bidrag och stöd

Möjliga finansieringsstöd för ventilationsåtgärder:

• Energieffektiviseringsstöd från Boverket (periodvis tillgängligt)

• Klimatklivet från Naturvårdsverket (för klimatreducerande åtgärder)

• Lokala energi- och klimatrådgivare kan ge information om aktuella stöd

• Gröna lån från banker för energieffektiviseringsåtgärder

Checklista för ventilationsförbättring

För att komma igång med ventilationsförbättringar i er bostadsrättsförening:

Nulägesanalys

• Genomför en ventilationsinventering

• Sammanställ historik från tidigare OVK-protokoll

• Kartlägg klagomål och problem relaterade till ventilationen

• Analysera energianvändning kopplad till ventilation

Målsättning

• Definiera tydliga mål för inomhusmiljö

• Sätt energibesparingsmål

• Bestäm prioritering mellan olika aspekter

• Förankra målsättningen i styrelsen och hos medlemmarna

Val av åtgärdsnivå

• Utvärdera olika alternativ från enkel optimering till systembyten

• Genomför ekonomiska beräkningar för olika alternativ

• Välj ambitionsnivå baserat på föreningens förutsättningar

• Planera för eventuell etappvis genomförande

Upphandling

• Ta fram förfrågningsunderlag

• Anlita fackmannamässig kompetens för projektering

• Inhämta och utvärdera offerter

• Säkerställ referensprojekt och kompetens hos utförare

Genomförande

• Informera medlemmar i god tid

• Upprätta tidplan med minimal störning

• Genomför kontinuerlig kvalitetskontroll

• Dokumentera alla förändringar för framtida referens

Uppföljning

• Verifiera luftflöden och funktion efter genomförande

• Mät energianvändning före och efter

• Genomför enkät om upplevd inomhusmiljö

• Optimera inställningar baserat på erfarenheter

Sammanfattning

Ett välfungerande ventilationssystem är grundläggande för både en hälsosam inomhusmiljö och en energieffektiv fastighet. Genom att förstå det befintliga systemet, identifiera förbättringsmöjligheter och genomföra lämpliga åtgärder kan föreningen uppnå:

1. Förbättrad luftkvalitet - Mindre problem med fukt, mögel och luftföroreningar

2. Reducerade energikostnader - Lägre uppvärmningskostnader genom värmeåtervinning

3. Ökad driftsäkerhet - Mindre problem och störningar i ventilationssystemet

4. Framtidssäkrad fastighet - Anpassning till moderna krav och förväntningar

De olika optimeringsalternativen varierar från enkla, kostnadseffektiva justeringar till mer omfattande systembyten. För de flesta bostadsrättsföreningar finns lämpliga åtgärder oavsett fastighetens ålder, tekniska förutsättningar eller budget.

Genom att kombinera ventilationsförbättringar med andra fastighetsåtgärder och arbeta systematiskt med drift och underhåll kan föreningen säkerställa ett bra inomhusklimat i många år framöver.

Hur Erbo kan hjälpa

Behöver din bostadsrättsförening hjälp med att optimera ventilationssystemet? Erbo erbjuder:

• Oberoende rådgivning om ventilationslösningar

• Kartläggning av nuläge och förbättringspotential

• Ekonomiska kalkyler för olika åtgärdsalternativ

• Projektstöd genom hela processen från planering till uppföljning

• Stöd vid upphandling av entreprenörer

Kontakta oss för en kostnadsfri initial konsultation om hur vi kan hjälpa just er förening med ventilationsoptimering.